Det går bättre och bättre med engelskan. Jag förstår så gott som allt vad folk säger till mig. Men har fortfarande vissa svårigheter att själv uttrycka mig helt felfritt. Som ikväll.
Vi var ute och tog en drink med två av Johans arbetskamrater.
Anna och Donna. Två supersöta och trevliga tjejer. På vägen hem ville jag vara snäll och erbjuda Donna min jacka eftersom hon frös så mycket. Så på fullaste allvar säger jag vänligt, men väldigt bestämt:
-You have to buy my jacket! Come on do it! No worries at all!
Buy. Borrow. Så lika men så olika.
Låter kanske inte så kul i efterhand. Men gud vad vi skrattade.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Elin
Tror inte pa det dar med spraksvarigheter, for bade kristina o mattias sa att du klarar spraket jattebra, sa sug pa den..........
kram bibbi
Skicka en kommentar